Det blir inte alltid som man tänkt sig

Det blev ingen utställning igår. Vi hann helt enkelt inte dit. Så istället strosade vi runt på stan och kollade på kläder. Jag shoppade för första gången i mitt liv ett secondhand-plagg, en jättefin rosa klänning. Så nu vill jag gå på fest snart så jag kan använda den!
Sen blev det en rosa-aprikos kofta från Topshop.
Hade mina ögon på en svart-blommig klänning också. Men den köpte jag inte, men egentligen vill jag ha den. Pengar pengar...
Efter shoppingen gick jag och Caroline och åt på ett ställe vid stureplan som hade italiensk-touch. Åt pasta med tomatsås (stark med chili) och mozarella. Det var jättegott, men det tog oss ett tag att få maten.
Där blev vi sittande hela kvällen, pratade och drack vin. Hade jättekul!
Vid 23-tiden så tog jag tåget hem till Uppsala. Jag som trodde jag skulle somna på tåget (lite små lurig som jag var från allt vin) men istället började jag prata med en kille bredvid mig på tåget. Vi hade jättekul, han kom direkt från en kryssning på Cinderella och var också lite full. Troligtvis så tyckte alla andra i vagnen att vi var dryga och pratade högt. Hur som helst så tyckte jag att det var riktigt kul att prata med ngon som var så olik mig själv. Han hade nämligen piercingar i typ hela ansiktet och hade en liten annan stil än jag =) Så jag pratade ju med honom bara för att fördriva tiden och för att det kan vara intressant att höra åsikter från en person som är olik mig själv. Men han trodde tydligen att jag flörtade! För när jag sen nämnde att min kille jobbade på arresten denna natt, så såg jag hur hans ansiktsuttryck ändrades. Och så sa han sen att det hade varit trevligt att träffa mig, men att allt blev förstört när jag sa att jag hade kille.
Suck! Vadå, tror killar att man alltid är intresserad om man pratar med dem? Kan man inte prata med dem som två vanliga människor?